Gestaltmetod för Skådespelare


Att en skådespelare är närvarande, kontaktfull, karismatisk och att han kan berätta en historia berörande och personligt borde vara regel, eftersom människan i grunden är sådan. Att det så ofta blir ett undantag på teaterscenen är det intressanta. Vad gör skådespelaren för att undvika detta enkla och självklara d.v.s. att vara närvarande, i kontakt och mänskligt intressant? Jo, hon presterar och ”gör” i stället för att ”vara”. Skådespelarens största utmaning är att våga möta sin egen otillräcklighet, sin ofullkomlighet och sin mänsklighet.

På mina kurser uppmanar jag deltagarna till detta, att vara dåliga, tråkiga, skamfulla, självkritiska, tomma, trötta, hopplösa. Och plötsligt sker miraklet och människan i all sin otillräcklighet framträder bakom rollen och vi känner igen oss.

Livet, det autentiska varandet, kan inte ”göras” på scenen. Det föds när vi tillåter oss att vara den vi är med alla våra begränsningar och tillkortakommanden, och inte stör berättelsen vi berättar med vår storartade skådesspelarskicklighet eller geniala regikonst.

Min tes är att skådespelaren har två stora problem, eller snarare utmaningar. Den ena är rent teknisk och handlar om röstbehandlingen, dvs hur göra sig hörd till bakersta raderna och inte endast till sin motspelare utan att förlora känslan av sanning. Detta kräver i första hand ett vältränat instrument.






















Den andra utmaningen handlar om hur skådespelaren möter sin egen rädsla och känslan av att inte räcka till när hon möter "de andra” = motspelarna, regissören, publiken. När jag arbetar med en ny grupp är det första steget att göra deltagarna medvetna om det skrämmande i att ställa sig på scenen inför allas blickar, och att våga acceptera den rädslan. Det vanliga är att skådespelare antingen förnekar sin rädsla eller genom något sinnrikt sätt lyckas undvika att göra sig medveten om den. En stor del av skådespelarens kreativa energi går då åt till detta undvikande, och det är svårt att vara närvarande på scenen när det snarast är fråga om att överleva där. En annan möjlighet är att acceptera det skrämmande i att stå inför andra mänskor, och att söka ett sätt att omvandla denna rädsla till skapande energi.

En av svårigheterna i arbetet med närvaro och autenticitet är att en nutida mänska ofta inte vet vad hon egentligen känner. Hon analyserar och drar slutsatser om sig själv med sitt intellekt utan att beakta sina egentliga känslomässiga behov. Jag utgår från den gestaltterapeutiska teorin enligt vilken mänskan är medveten om sig själv och omvärlden på tre olika plan. Det första är vad vi medvetandegör av det som pågår utanför oss genom våra sinnen, det andra är våra kroppsliga förnimmelser som talar om hur vi egentligen har det, innaför huden så att säga, och det tredje planet är de slutsatser, tolkningar och värderingar vi drar i vår hjärna ur den information vi fått från de två första planen. Det tredje planet accentueras ofta i vårt samhälle. Själv koncentrerar jag mig i mitt arbete på de två övriga. En av målsättningarna är att få skådespelaren att märka skillnaden på den rena förnimmelsen och tolkningen av denna.

Läs här om tider för kommande kurser.

Förberedelser:

Förbered inför kursen tre monologtexter à 3-5 minuter, varav en gärna får vara Tjechov. Texterna behöver inte repeteras, men de bör kunnas bra utantill.

På kursen använder vi oss av gestaltterapeutiska tekniker vilket förutsätter en beredskap att arbeta på en mycket intensiv och personlig nivå.

Musiker/sångare: två valfria stycken som betyder något för dig och som du kan spela resp. sjunga utantill.

Om gestaltmetoden:

Gestalt är en metod som utvecklades av läkaren och psykiatern Fritz Perls och hans medarbetare på 50-talet. Gestalt är inspirerat av psykoanalys, kroppsterapi, gestaltpsykologi, psykodrama, existentialism och österländsk filosofi.

Den grundläggande tanken är att en människa är vad hon är och att inget kan förändra hennes innersta väsen. Det är sättet att leva och uttrycka sig på, förhållningssättet till livet som kan förändras, inte människan själv och hennes grundläggande behov.

Därför handlar gestalt om att upptäcka och identifiera blockerade impulser och förhållningssätt, att konfrontera dem och att vara villig att riskera och experimentera med nya möjligheter. Den visar på en möjlighet att bli den vi en gång hade en förutsättning att bli, men som vi på grund av olika upplevelser i vår historia inte tillåtit oss att utvecklas till. Genom gestaltterapin kan vi lära oss det vi en gång så väl kunde: att leva i nuet med kontakt både till vår omvärld och våra innersta käslor och behov. Det vill säga att bli en människa som är närvarande i sitt eget liv stället för att vara upptagen av minnen över allt svårt som varit och rädd för vad som komma skall. Att leva istället för att överleva.















Tillbaka